IKEA besök
Jag var på IKEA.
När det hade betalats upptäcktes det att det fattades någon viktig inredningsdetalj. Jag väntade utanför kassorna, och insåg att det behövdes en vänt-korv. Sagt och gjort... Vänt-korven inhandlades och jag satte mig och väntade med den och en bubbelvatten vid ett bord.
Efter ett tag kommer två flickor gående. En av dom är klädd som svenska flickor, men den andra, lite äldre har redan blivit utklädd i huvudsjal. Strax efter flickorna kommer mamman utklädd i svart burka. Flickorna intar en vänt-glass.
När glassen nästan är slut kommer mannen i familjen klädd som en svensk campinggäst. Flipflop och träningsoverall.
Plötsligt slår det mig hur synd det är om flickor/kvinnor med patriarkala muslimer som familjeöverhuvud.
Familjen har antagligen kommit till Sverige och fått asyl. Anledningen till flykten var med största sannolikhet att mannen kände sig förföljd och förtryckt. Kvinnor har ju som bekant inget att säga till om där den här familjen familjen kommer från, så sannolikheten för att mamman gjort något för att behöva fly med familjen är försumbar. Mannen har alltså tagit med sig hela sin familj till ett främmande och kallt land i norr för att rädda sitt eget skinn, och han har ansett att familjen skall dela hans exil.
Han ville alltså fly undan förtrycket han kände sig utsatt för.
MEN....
Han tog med sig sitt eget förtryck av sina barn och hustru i exilen.
Det blev antagligen inte så stor skillnad i frihet för dom. Möjligtvis fick dom en högre materiell standard men dom lider av samma förtryck som i hemlandet.
Genom att tvinga sina familjemedlemmar att spöka ut sig i sjal och burka gör han dom till andra klassens medborgare i Sverige. Jag fattar inte hur en pappa/man kan undvika att låta sina barn ta chansen att få utveckla hela sin potential. Det kan man inte om man ränner runt i burka.
Vilka jobb kan man få iklädd burka? Tandläkare?, Gynekolog,? Polis?, Kassörska på IKEA?
Fy fan för patriakala muslimer.
Det kändes som om mannen inte förtjänade sin sinnesfrid....
Cykeltur
Jag var ute och cyklade.
Ja, det var naturligtvis bokstavligen.
Det svenska sommarvädret bjöd på ett litet uppehåll i allt regnande, så jag drog på mig cykelutrustningen och satte av på min mountainbike. Ibland känns det som lite overkill att ha en mountainbike på Upplands slätten, men jag tycker att jag ser jävligt ball ut sittandes på den. Den ger också en bra anledning till bortförklaring när jag blir passerad av en sjuttiofemårig dam på en landsvägsracer. Hon har ju mycket smalare däck......
Man måste vara ganska hård i psyket för att cykla.
En av detaljerna i utrustningen är ett röv-skydd. Röv-skyddet är en stoppning i cykelbyxorna... Ja, i röven naturligtvis, och man känner sig som om man, femtio år senare, hade blöjor igen. Stoppningen fortsätter fram, så det ser ut som om man också nyttjar suspensoar. Sen ska byxorna vara väldigt tajta och färgglada, med en massa reklam.
Man ska vara väldig säker i sin mansroll för att ge sig ut bland folk och se ut som en färgblind, homosexuell balettdansör med inkontinens blöjan väl synlig.
Man får helt enkelt välja på ovanstående eller att gå runt efter cykelrundan med en röv som känns som ett enormt babianarsle.
Jag undrar när Pampers lancerar engångs-cykelbyxan Fjolle.
På fötterna har man speciella skor, som låser fast sig på pedalerna. För att få loss skon från pedalen, skall man vrida foten utåt. Då lossnar fastsättningsanordningen...... Är det tänkt.
På slutet av min runda upptäckte jag en gigantisk rovfågel som svävade lågt över ett vetefält. Jag blev nyfiken, och bromsade för att stanna och kolla om det var en havsörn. Med koncentrationen på pippin glömde jag, att jag inte satt gränslad över min svarta damcykel, även kallad fyllecykeln.
Det är fantastiskt hur desperat man kan känna sig när cykeln stannar, balansen tar slut, och fötterna är fast förankrade i pedalerna.
Insikten att det snart, mycket snart, kommer att göra ruggigt ont får en att frenetiskt sprattla med fötterna för att få loss dom. Musklerna som styr sprattlandet var totalt slut, (Jag hade försökt hänga på den sjuttiofemåriga damen), så jag for i gatan med ett brak.
Det gjorde ruggigt ont och med litet blodvite på knät som följd.
Jag är glad att ingen filmade en färgblind, homosexuell balettdansör med inkontinens blöja som låg på vägen och sprattlade för att bli av med en, vid fötterna, fast förankrad cykel....
Garanterad toppnotering på JoTub..
Tivoli
Jag åkte till Köpenhamn
Det är en härlig känsla att dyka upp ur tunneln på den danska gemytliga sidan av lerdiket som separerar oss. Under färden över brospannet passerar man under den högsta punkten i Danmark... Den västra pylonen på bron.
I Köpenhamn finns Tivoli, en blandning av Skansen och Gröna Lund. Det är trevligt med alla etablissemang som serverar öl och andra alkoholhaltiga drycker. Dom gör det med en självklarhet och utan det svenska dåliga samvetet. Man kan faktiskt sitta och njuta av en kall grøn Tuborg utan att behöva äta nåt. Vill man i samband med biran puffa på en cigarr av märket Advocaat går det också alldeles utmärkt. I Danmark röker även kvinnor cigarr, och det gjorde dom långt innan Clinton tände på Lewinsky....
Åkattraktionerna låter lite i bakgrunden, och efter att ha stärkt upp modet medelst öl en aning, bestämdes det att bergochdalbanan med looparna skulle betvingas. Efter ett antal positiva och negativa G'n stod vi och kämpade för att ölen skulle hålla sig inne i kroppen. Det verkade som om dom negativa G krafterna gjorde ölen lite giftigare än vanligt, och det bestämdes, eftersom vi ändå mådde illa, att slänggungan skulle testas.
Kön till slänggungan var ganska lång, och öl-euforin avtog proportionellt med avståndet till ingången. Tornet som gungorna snurrade runt och uppför blev högre för varje steg framåt. Utan grupptryck hade nog planerna lagts om, men någon sa,
" Man måste åka för att få en Tuborg efteråt......."
Resan i korgarna var en hemsk upplevelse. Vi var säkert fyrahundra meter över marken i små korgar som snurrade runt med mer än ljudets hastighet. Det lät iallafall inget när jag försökte skrika ut min dödsångest. Att blunda hjälpte momentant, men det gjorde att hjärnan började fundera över vem som gjort hållfasthets beräkningen. Antagligen en alkoholskadad danska som suttit och ölat kraftigt och samtidigt rökt Advocaat.
Efter ca fyra timmar var vi nere på terra firma igen, och till min förvåning, fortfarande levande.
Du Perikles... hvornaar smager en Tuborg best?
Efter en näradöden upplevelse på Tivoli.
Sossar
Jag läste tidningen idag.
I en av alla otaliga opinionsmätningar, som tidningarna tydligen tror att vi är intresserade av, visar det sig att sossarna nu åter har fler sympatisörer än moderaterna. Hur är det möjligt? Dom har en ny partiordförande, som mest liknar en tysk gladporrskådis på åttitalet, och som rimligtvis borde skrämma bort varje klart tänkande person. Sossarnas politik är förankrad i en ren, hederlig svensk avundsjuka. Knäppgökar finns det ju i alla länder. Se bara på dåren som ville elda Koranen i Florida, men han hade väldigt få sympatisörer.
Jag fattar inte att en tredjedel av alla svenskar trots allt sympatiserar med dår....sossarna.
Hur kan det komma sig att en tredjedel av Sveriges befolkning anser, att solidaritet betyder att man egentligen inte behöver arbeta. Borde inte solidaritet betyda, att dom arbetslösa är solidariska med dom arbetande, som trots allt försörjer dom, och så fort det bara är möjlig skaffar sig ett jobb, vilket som helst, och var som helst.
Hur kan det komma sig att en tredjedel av Sveriges befolkning anser, att rättvisa betyder att den som tjänar mer, skall betala en högre procentuell andel av sin lön i skatt? Borde inte solidaritet betyda, att alla solidariskt och jämlikt betalar lika mycket procentuellt av lönen? Då bidrar vi alla solidarisk och jämlikt till statens kostnader.
Hur kan det komma sig att en tredjedel av Sveriges befolkning anser, att inkomstklyftor är av ondo? Borde det inte vara så, att skillnader i inkomst sporrade människor att förkovra sig, för att öka inkomsten? Tänk om sossarnas världsbild skulle genomsyra sportvärlden. Då skulle ex.vis. Stefan Holm inte tränat så hårt, för att hoppa högre än sina konkurrenter. Han skulle ha förlitat sig på, att konkurrenterna blev ålagda att hoppa lägre än vad dom kunde, för att vara solidariska med honom.
Det är tur för Sverige att det inte är val imorgon.
Gaspedalsrunkare 2 eller Déjà vu
Jag åkte taxi från flygplatsen igår.
Man får en trevlig känsla av att vara uppskattad när man kommer ut ur terminalbyggnaden. Plötsligt är man centrum för uppmärksamheten hos tjugo vilt viftande taxichaffisar. Det känns lite som när fotbollslaget eller brännbollslaget skulle tas ut i fyran... Ta mej... Ta mej !!!!!
Jag valde min vana trogen det gula bolaget med det lätta telefonnumret.
Efter att ha lämnat flygplatsen sittandes i baksätet på en Mercedes infinner sig en känsla av olust. Jag känner mig förflyttad till Dubai. Ja mycket riktigt, chaffisen är en äkta gaspedalsrunkare. Jag sitter i höger baksäte så jag kan obehindrat observera hans, i gympadojjor beklädda, fot.
I fyran var det högsta mode att ha, och kunna hantera, en Coca Cola jojo. Den åkte upp och ned på snöret med en sådan frenesi att snöret behövde bytas varje vecka. Min jojo var långsam jämfört med chaffisens dojja.
Efter att snabbt ha känt efter om det gick att prata utan att ulka, ställde jag den självklara frågan.
" Hej, var kommer kommer du ifrån? "
" Bruschan... jag kommer från Pakistan, från Peshawar. "
Det står mycket om spridningen av EHEC smitta i tidningarna i dagarna, men ingenting om att DEN PAKISTANSKA GASPEDALSRUNKAREN redan spridit sig innanför Sveriges gränser.
Man kan också konstatera att fotbeklädanden saknar betydelse för hans ivriga pumpande på gaspedalen. Felet måste gå att finna högre, för att inte säga högst, upp på hans kropp. Ej heller verkar bilmärket ha någon betydelse.
Bäva svenska taxikunder, DEN PAKISTANSKA GASPEDALSRUNKAREN är här för att stanna.
Jag vet inte om jag ska skratta eller kräkas.......
