margaritaville

Bulgarien är ett före detta öststatsland och de människor som jag kommer i kontakt med kämpar frenetiskt för att bli marknadsanpassade.

Det är inte så lätt när dom måste använda utrustning som uppfanns på kommunisttiden. En maskin som förr betjänades av fem ointresserade proletärer skall nu funka med hjälp av två hårt arbetande EU medborgare.

Under tiden som maskinen blev lossad, lastad och tankad satt jag och tittade ut. På andra sidan av staketet, som såg ut att komma från ett tyskt koncentrationsläger, var det en vacker lummig grönska. Vid en närmare titt visade det sig att det var oändliga rader med vinrankor. Dom växte helt ogenerat bredvid taxibanan, och jag kunde skönja vingården lite längre bort.

Nu undrar man ju hur dom som begriper sig på vin definierar smaken på ett vin som kommer från den här vingården. Södersluttning är det ju inte tal om. Kanske smackar dom med läpparna och utbrister.

"-Mmmm en charmant smak av varm Lukoil flygfotogen, och aromatisk underton av avisningsvätska gör sig påmind. En lång eftersmak av brända kolfiberbromsar rundar av upplevelsen."

Samma tankegång hade vi när vi mitt i champagne, mitt bland vinstockarna, träffade på ett par gubbar som skördade vindruvor ivrigt kedjerökande Gauloise utan filter.

I Citroën-dieseln som stod parkerad mitt bland stockarna, puttrandes på tomgång, stod en ansenlig mängd dunkar med besprutningsmedel. Champage flaskorna som uppstod ur dom druvorna måste ha smakat nikotin, tjära och diesel.

Tur att jag inte har så utvecklade smaklökar.